Drömmen om landet

Love_Johansson_194x194En snabb googling på ”svensk sommar” fyller datorn med bilder av blomsterfyllda ängar fulla av färg, jordgubbar, färskpotatis och surrande insekter. Badsjöar glittrar i solen och nyfångade gäddor visas stolt upp. Ingen av bilderna visar asfalt, bilköer, hyreshus, shoppingstråk eller tunnelbanor. Sommar i Sverige verkar vara synonymt med landsbygd.
Landsbygden eller ”landet” med dess natur är något många drömmer om. Kosläpp, bondgårdar och TV program om bönder som dejtar tänkbara partners i blommande hagar får landsbygden att framstå som någonting nästintill exotiskt. Som ett besök i en främmande värld.
Trots det, eller kanske på grund utav det har Sverige Europas högsta inflyttningstakt till städerna. Landsbygden fortsätter att tömmas på människor i en snabb takt och när frågan dyker upp i media ses det ofta som något oundvikligt. Jobben finns i städerna och därför får människor söka sig dit. Landsbygden bör finnas kvar som ett pittoreskt inslag vi kan besöka men kan inte räkna med att vara något mer.
I takt med att vi blir fler och fler i städerna ökar också avståndet till naturen och den direkta upplevelsen av hur beroende vi är av den minskar. Kons koppling till mjölkpaketet och glassen, hönans koppling till ägget och de färdigprodukter vi köper i frysdisken.
Jag tycker mig se likheter i sättet att se på landsbygd och vårt sätt att värdera natur överlag. Vi har en tendens att vilja bevara naturen i små reservat, skilda från det övriga samhället. Behålla den på ett lagom bekvämt avstånd. Sommarmånadernas utflykter till de små röda stugorna är precis som naturreservaten en isolerad plats av landsbygden som vi gärna besöker när vi själva väljer det snarare än en grund på vilken vårt samhälle är beroende.
Gammal Torp

Hållbar framtid – utopi eller prioriteringsfråga?

Per_Hyden_194x194Matbutikens hyllor står höga och fullpackade, alla dessa val. Bara sektionen med matoljor sträcker sig säkert över fem meter längs golvet med alla möjliga oljor från olika länder. Jag ser alla olika märkningar, Krav, EU-ekologisk, rättvisemärkt, nyckelhål etcetera. Vad spelar det för roll? Att jag väljer en ekologisk olivolja räddar inte världen. Jag väljer ändå (för att stilla samvetet?) en kravmärkt olja och fortsätter mitt mathandlande. Mina funderingar fortsätter dock hela vägen i bilen hem. Har vi alla ett ansvar? Kan jag göra skillnad? Är det bättre att lägga pengar på annat? Om jag ändå kör bil vad spelar det då för roll att köpa mat som är bra för miljön? Är det kanske bara bättre att kapitulera, inte bry sig och leva för mig själv i nuet?

Vi har nog alla liknande funderingar då och då. Det är lätt att slå bort tanken att våra enskilda val faktiskt gör skillnad. Det kan vara mycket lättare att avfärda alla försök att kämpa för en bättre värld med tanken att det är en ouppnåelig utopi som inte kommer förverkligas oavsett hur jag väljer att leva mitt liv. Jag menar att välja hållbara alternativ inte är en flummig visionsfråga som har sin grund i något önsketänkande om en perfekt värld, tvärtom. Det handlar om konkreta åtgärder och prioriteringar för hur vi lever våra liv.

Hållbar utveckling är ett begrepp som lätt kan föra tankarna till politiker eller forskare som gärna slänger sig med begrepp utan att gå djupare in på innebörden, vilket resulterar i icke-konkreta visioner. Dock är detta ett begrepp som både finns tydligt definierat och kan ge uttryckliga samhällsåtgärder. Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid, vilken myntade begreppet, menar att:

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

När vi talar om hållbar utveckling är det lätt att paralleller endast dras till miljöfrågor. Dock är de andra dimensionerna av hållbar utveckling lika viktiga. KTH förklarar hållbar utveckling som ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Den ekonomiska dimensionen kan ses som både ekonomisk tillväxt men även som ekonomiskt samhällsutveckling som inte sker på bekostnad av miljö och sociala faktorer såsom välfärd. Den sociala dimensionen inriktar sig på hur vi som människor har det när det gäller hälsa, rättvisa, rättigheter och allmänt välstånd och välbefinnande. Den ekologiska dimensionen är, som det låter, inriktad på miljön och att jordens ekosystem ska vara friskt. (KTH, ”Vad är hållbar utveckling?”, URL: http://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/vad-ar-hallbar-utveckling-1.350579, hämtad 2014-07-02)

Vi behöver hitta levnadssätt som säkrar dessa tre dimensioner, både kortsiktigt och långsiktigt. Både jag och mina barnbarnsbarn ska kunna få sina rättigheter respekterade, kunna ha ekonomisk trygghet och ha en levande och frodig natur. Det är därför oroväckande att våra politiker inte verkar ha ett fokus på de långsiktiga strategierna. I SVT:s ”Dokument inifrån: Politiker utan mål” (SVT, ”Dokument inifrån: politiker utan mål”, URL: http://www.svt.se/dokument-inifran/se-program/del-1-21883, 2014-04-24) får vi höra att våra politiker inte har tillräckliga visioner och strategier för hur vårt samhälle ska se ut i framtiden. Det handlar istället om tiden till nästa val och att alla ska med på resan, men inte så mycket om var vi färdas. Detta är oroande och utveckling måste ändras.

En positiv framtidsutveckling skapar ingen ensam och jag tror inte partipolitiken klarar det på egen hand heller. Ska vi nå en hållbar utveckling i framtiden krävs konkreta åtgärder tillsammans, från dig och mig som individer såväl som samhället i stort. Vi behöver tänka mer på hur samhället kommer se ut för kommande generationer än vad vi gör idag. Vi måste satsa på ett samhälle där ekonomisk tillväxt och välgång är starkt prioriterat men inte på bekostnad av mänskliga rättigheter, ett samhälle fritt från diskriminering, och ett samhälle som fungerar i samklang med naturen.

Om vi tänker på hur präglade vi är av föregående generationers val och hur mänsklighetens historia har format oss blir det än mer aktuellt att ta ansvar för vilka val vi gör idag som kommer med säkerhet får konsekvenser för kommande generationer. Alla behöver inte älska alla eller vara naturälskare men de konflikter som uppstår måste hanteras fredligt utan kränkningar och vi måste alla hitta lösningar att leva tillsammans med naturen, inte bara av den.

Vad kan vi då göra? Var och en av oss måste börja med sig själv. Tänka igenom hur jag bidrar till den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Vad gör jag för miljön i min vardag? Hur beter jag mig mot mina medmänniskor och bidrar mina val till fokus på vinst och tillväxt utan hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter? Vilka varor jag handlar, hur jag bemöter min granne, vilka jag röstar på, hur jag beter mig i fikarummet och vilka företag jag väljer att stötta är exempel på ställningstaganden som kan resultera i konkreta åtgärder för en hållbar framtid. Det kräver inte bara engagemang men också ett mer djupgående underlag för våra val. Vilka företag som respekterar mänskliga rättigheter är exempelvis något vi måste ”leta oss fram till” vilket kan vara krävande men mycket viktigt för en hållbar framtid. Samtidigt måste samhället i stort ställa om med kraftfulla långsiktiga åtgärder. Hållbar utveckling är långt ifrån flummiga visioner om en ouppnåelig utopi. Det är konkreta åtgärder, både för våra politiker och för oss alla i vardagen.

Min ekologiska olivolja kommer inte rädda världen. Men våra allas handlingar ger efterverkningar i framtiden och vi bygger inte bara ett samhälle för oss utan för våra barn och deras barn. Vi måste alla försöka så mycket vi kan att tänka på alla tre hållbarhetsdimensioner i vår vardag med våra konkreta handlingar, även något så litet som en kravmärkt olivolja och ett leende till en medmänniska.

Per Hydén
Mountainpass_500x333

Per Hydén

Per_Hyden_194x194Per Hydén är 25 år och bor i Karlstad i Värmland. Han har en examen i statsvetenskap och arbetar med Antidiskrimineringsfrågor vid Brottsförebyggande Centrum i Värmland.
Samtidigt läser han en masterutbildning i religion i fred och konflikt vid Uppsala universitet.
Per brinner för frågor som rör mänskliga rättigheter, miljö och fred vilket kan summeras i en vilja att arbeta för en hållbar framtid. Han har studerat både i USA och Indien och har ett intresse för vår omvärld och att alltid få nya perspektiv på livet. Han kommer att blogga om både freds- och miljöfrågor.



Partners   >   Kontakt   >   Pressrelease
Webdesign: Tonia Moya & Ygor Geyer