MILJÖSÄKERHET

Miljöskydd och förbättrandet av beredskap inför miljökatastrofer

Miljöskydd och beredskap inför framtiden

Civilvärn / Miljöbrigader kan gör stor nytta

Major John-Olov Fridh
Major John-Olov Fridh leder arbetsgruppen för Miljöbrigaden

Klimatförändringarna medför att nederbörden ökar, med ett ökat antal översvämningar. Antalet orkaner ökar. Vissa områden har perioder med hög värme och torka. Detta har medfört ett ökat antal skogsbränder. I Sverige ser vi påverkan av klimatförändringar och extrema väderförhållanden med kraftiga vindar, ökade vattenmängder i våra vattendrag och risk för en gradvis höjning av havsnivån. Det inträffar idag allt fler naturkatastrofer som även är klimatrelaterade. Att vara organiserad och väl förberedd för att bemöta dessa utmaningar är viktigt i dagens läge. Vid alla dessa typer av katastrofer skulle ett Civilvärn/Miljöbrigader göra stor nytta.

Miljöskydd är en global säkerhetsfråga

Det finns en direkt koppling mellan klimatförändring och den globala säkerheten som också innebär en ökad risk för fler och större konflikter i världen. Dramatiska katastrofer sker över hela världen som har långtgående konsekvenser för människor, samhällen och naturen. I Sverige det är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som har ansvaret för den beredskap som finns för skydd av samhället mot miljökatastrofer. MSB har enheter och material som kan förstärka kommunerna vid större miljökatastrofer. De redovisningar arbetsgruppen för Miljöbrigad Borås hade med dåvarande Räddningsverket, har i viss mån bidragit till hur en beredskap för insatser inom och utom Sverige idag kan byggas upp. Den svenska Försvarsmakten, i första hand Hemvärnet, ansvarar för att hjälpa till med akuta miljöinsatser i samverkan med Räddningstjänsten. Frågan är om Sverige och andra länder idag har tillräcklig kapacitet att skydda befolkningen mot miljökatastrofer.

Arbetsgruppen har utvecklats ett förslag där man kan använda en fungerande organisation Hemvärnet som modell och på motsvarande sätt bygga ett Civilvärn. Civilvärnet bygger på en frivillighet men även på en återinförd civilplikt där man som till Hemvärnet direktutbildar intresserade ungdomar till de Civilvärnsenheter som man kan bygga. Enheterna byggs och utrustas på ett sätt som motsvarar Hemvärnet. Dessa enheter skall vara samtränade och kan ges uppgifter att lösa på egen hand, under ledning av räddningsledare i samverkan med hemvärn eller Försvarsmakten. Liksom Hemvärnet skall personalen vid Civilvärnet vara avtalsknutna till förbanden/enheterna att utbildas ett antal dagar per år. Ersättning för denna skall motsvara den som Hemvärnets personal får. Sambandsutrustning skall finnas så man kan samverka med blåljusa enheter, hemvärn och med Försvarsmakten.

Världen behöver väl koordinerad beredskap

Oljeutsläppet 2011 drabbade Tjörn hårt. Foto: bengt Christian

Behovet av Miljöbrigader blir man påmind om gång på gång. Några exempel på när man hade haft god nytta av tränade enheter för brand, räddningstjänst och sanering är: De många skogsbränder som härjar jorden runt varje år. Australien och Kalifornien är särskilt drabbade men det händer även i Sverige. Även i samband med det ökade antal orkaner ett exempel är Laura som drabbade USA år 2020. Man hade vid sådana katastrofer haft god nytta av insatstränade civila enheter som självständigt hade kunnat lösa uppgifter. Efter de otaliga krig som härjar världen över skulle det behövas Miljöbrigader för att städa upp miljökonsekvenser efter strider och bombningar. Allt för att göra det möjligt för människor att snabbt kunna flytta tillbaka till en sanerad miljö. Irak är idag ett bra exempel på ett land i akut behov av miljösanering. Behovet av en väl koordinerad beredskap är större än någonsin överallt i världen. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och är beredd att stödja det land som vill starta en Miljöbrigad.

Green Cross grundades i Sverige utifrån viljan att främja skapandet av en Miljöbrigad – med användningen av civila och militära resurser för miljöskydd och förbättrandet av beredskap inför miljökatastrofer. Syftet med en Miljöbrigad är att genom civil och militär kompetens skapa ett nationellt och internationellt förband som ska kunna rycka in vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. En Miljöbrigad ska vara på plats i ett tidigt skede med koordinerade insatser och vara redo att bistå med insatser utomlands. En enhet skulle kunna utföra miljösanering av förorenade områden orsakade av militär aktivitet överallt i världen.

En förändrad syn på global säkerhet 

Green Cross lobbyverksamhet för en förändrad syn på global säkerhet började under 90-talet med initiativ från Jan Danielson och Maj-Britt Theorin, Gröna Korset Sveriges grundare. Inom FN och EU drev Maj-Britt Theorin frågan om en omdefinition av säkerhet. I hennes studien Gröna Baskrar beskrivs behovet av en förändrad syn på global säkerhet samt förslag till ett internationellt miljövärn och hur militära resurser kan användas för miljö ändamål. Inom EU bidrog Maj-Britt Theorin med BETÄNKANDE om miljö, säkerhet och utrikespolitik; Utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor, en resolution som röstades igenom som en rekommendation. Major John-Olov Fridh  och kapten Claes Tilander från Boråsregementet presenterade förslaget om hur man skulle kunna organisera ett s.k. miljöförband inför EU.

I slutet av 90-talet genomfördes förberedelser till pilotstudier på P6 i Kristianstad och I15 i Borås, vilka var regementen som skulle läggas ner. Tanken med nedlagda regementen var att ta vara på det överskott av materiella resurser som blev kvar. Att omdefiniera försvarets uppgifter och utvidga begreppet om säkerhet var under denna tid att bryta mot rådande normer i samhället. Det fanns stöd från vissa politiker som motionerade i riksdagen för att en Miljöbrigad skulle inrättas men det fick inte tillräckligt genomslag för att genomföras. Platser som var tänkta för uppstarten av Miljöbrigadens miljösanering var den f.d. sovjet-militärbasen Paldiski i Estland. Det skulle vara i samarbete med Estlands myndigheter, vars rådande president Arnold Rüütel också var president för Green Cross Estonia. Idag fortsätter major John-Olov Fridh att driva frågan som blir alltmer tydligt att ett stärkt beredskap behövs. 

Ett bredare säkerhetsbegrepp

A bird covered in fuel oil from the spill of an oil tanker sits on the beach near Mallipo, South Korea. (Photo: Korean Federation for Environmental Movement, HO)

Med syftet att omprioritera försvarskostnaderna skulle försvaret inriktas på att bemöta miljöhotet och militära resurser användas till miljöskydd. I riktning mot en förändring av säkerhetstänkandet var en av strategierna att inrätta ett miljövärn byggt på samma principer som den militära värnplikten. Det skulle kunna ge värnpliktiga kvinnor och män möjlighet att genomgå en civil miljöskyddsutbildning för att sedan delta i miljösaneringsarbete.

Att förena säkerhetsfrågor och miljöpolitiska frågor är ett steg mot en hållbar värld. Idag finns ett akut behov av samordning mellan världens länder för att förbättra beredskapen vid internationella miljökatastrofer och för att bevara vår globala miljö. Det behövs en förbättrad koordination och ett ökat samarbete inom det internationella samfundet för effektiva hjälpinsatser när en katastrof väl inträffar. Även Sverige kan drabbas av konsekvenserna av miljökatastrofer och för att möta det behövs en samordnad och stark beredskap. Länder som redan i en eller annan form har skapat Environmental Brigade/Army, där militära förband bidrar till arbetet i miljösanering är Indien, Bolivia, Kenya, Nicaragua, Spanien och Venezuela.

Green Cross fortsätter arbetet för att främja skapandet av en Miljöbrigad i ledningen av major John-Olov Fridh. 

Dags för ett Civilvärn

Artikeln publicerades i Allmänna Försvarsföreningen den 19 januari 2021, Debatt
– John-Olov Fridh, Major fd YO 

För ca 25 år sedan trodde vi på Tennysons dikt som läses på nyåret. ”Ring in den tusenåriga fredens rike”. Sverige tog bort värnplikten och civilplikten. Avrustade Totalförsvaret. Tyvärr blev det inte så. Vi håller nu på att rusta upp Försvarsmakten och har börjat att arbeta fram ett Totalförsvar i syfte att stödja det militära försvaret men även för att få ett förbättrat befolkningsskydd.

Vi har hittills förlitat oss på att Hemvärnet kan förstärka Räddningstjänsterna vid skogsbränder, sanera olja, arbeta med höga vattenflöden.

Vad händer om Hemvärnet måste lösa sina huvuduppgifter, att med vapenmakt skydda och bevaka för landet viktiga anläggningar. Vad har vi då att ta till?

Klimatförändringarna har också gett oss ett ökat hot mot landets infrastruktur i form av höga vattenflöden, ökad nederbörd som tillsammans underminerar jorden. Men också är det vanligare med stora skogsbränder. Nu har vi till råga på allt fått en Pandemi som ställt samhället på tårna och resurserna töms.

Vi kan låna mallen som Hemvärnet har tagit fram och skapa ett Civilvärn. Förband som är tränade att underställas någon, för att lösa sin uppgifter enskilt eller tillsammans med enheter ur Hemvärnet. Varför uppfinna hjulet igen, när vi har en prövad och väl fungerande organisation som rekryterar och utbildar förband för att lösa uppgifter självständigt.

Ett Civilvärnsförband kan organiseras i bataljoner som i Hemvärnet. Enheter som kan arbeta självständigt och understödja andra delar av Totalförsvaret.

Livgardets hemvärnsbataljoner på plats i Ljusdals kommun stödjer räddningstjänsten med släckningsarbetet vid skogsbränderna, 13 augusti 2018. Foto: Petter Persson/försvarsmakten

Civilförsvarsenheter kan ges uppgifter som ”Sanera stranden mellan A och B anmäl klart”, ”Hindra elden från att nå A-tuna samhälle från Väster”, eller ”Bygg hinder så vattnet inte översvämmar B-ås centrum”.

Civilvärnet kan underställas bataljonsvis (mer än 325 st civilvärnare) eller i mindre enheter till tex Civilbefälhavare, Räddningsledare eller Polisinsatschefer för att förstärka det civila skyddet av landet. Om vi bygger dessa som Hemvärnsförband med liknande utrustning, samma sambandsmedel så kan de enkelt lösa uppgifter självständigt eller i samverkan med enheter ur Försvarsmakten eller Hemvärnet.

Om man som jag arbetat med rekrytering av hemvärnssoldater så stöter man hela tiden på människor som söker att komma med i Hemvärnet för att de vill släcka bränder, sanera olja eller vara med om eftersök av försvunna personer, men är inte intresserade av vapenutbildningen. Dessa skulle vara underlag för att utbilda och bemanna Civilvärnet.

Om civilplikt återinförs kan intresserade välja detta. De skulle kunna utbildas som Hemvärnssoldater men i stället för vapenutbildning, får de utbildning i oljesanering. brandsläckning, kemsanering, allmän räddningstjänst. Frivilligorganisationerna får till uppgift att även rekrytera och utbilda fordonsförare, fältkockar, signalister, med flera befattningar som behövs till Civilvärnet.

Jag har i snart 25 år tillsammans med Green Cross Sweden försökt få politiker och beslutsfattare förstå behovet av vad vi i början kallade Miljöbrigader nu omgjort till Civilvärn. Kanske är tiden inne för att världen skall förstå behovet av civila förstärkningar för att möta dagens hot.

Fred och säkerhet går hand i hand

Green Cross arbetar genom ett helhetsperspektiv för att främja miljösäkerhet. Vi förena freds- och miljöarbete som är en grund för global säkerhet. Green Cross verkar för en omställning till en hållbar och trygg värld genom samarbete med världens alla länder och mellan olika sektorer i samhället.