VATTEN ÄR KÄLLAN TILL ALLT LIV
GTranslate Button
Vatten är en förutsättning för allt levande. Vi och vår planet består till ca 70 % av vatten. Allt vatten på Moder Jord cirkulerar i ett evigt kretslopp. Vi dricker samma vatten som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder idag lånar vi från kommande generationer. För ursprungsfolket är vattnet heligt. Enligt den internationellt erkänd japansk vattenforskare Dr. Masaru Emoto är vatten levande. Dr. Emoto upptäckte en naturlag att frekvens och ljud påverkar vattnets struktur. Med hjälp av ett mikroskop studerade han vattenmolekyler från sjöar och vattendrag runt om i världen. Dr. Emoto fotograferade skillnader som uppstår på frysta kristaller beroende på vad vattnet utsätts för.
Vattenmolekyler bildade vackra hexagonala kristaller endast i vatten från sjöar och floder långt från civilisationen, medan kranvatten och vatten från intäkter nära stora städer inte formade kristaller. Genom omfattande studier kom han fram till att vattenmolekyler samlar information genom “vibrationer” från allt det som omges av och reflekteras av vatten. Dr. Emotos forskning har väckt medvetenhet världen över om vattnets kraft. Vår civilisation måste komma till insikt om att vi måste sluta förorena våra livgivande vattensystem och börja skydda vårt dyrbara vatten.
Ett levande ekosystem under vattenytan
Ett levande ekosystem under vattenytan är idag ingen självklarhet. Massiva utsläpp ifrån industri och avloppsreningsverk pågår dygnet runt till de svenska avrinningsområdena. Ekosystemet dör sakta och vi och vårt dricksvatten kan bli förgiftade. Problemet är att de flesta länderna i västvärlden inte har en fungerande vattenvård. De olika länderna har inga heltidsanställda dykande miljöinspektörer som granskar ekosystemet under ytan. Det finns ingen fältpersonal. Eurofins, det största provtagnings företaget i Europa för olika provtagningar på gifter och ämnen, kan endast inhämta data ifrån ca 300 olika ämnen. I från ett reningsverk kan det komma ut mellan 10 000 till 100 000 olika kemikalier, ingen vet exakt.
Idag släpps det ut föroreningar i svenska vattendrag med farliga ämnen som läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, kemikalier och nedskräpning. Cyanobaketerier massutvecklas på grund av utsläppen. Dessa ökar i våra sjöar och vattendrag och har ett samband med sjukdomar som ALS, alzheimer, Parkinsons och det är bara toppen av isberget.
Vi ser inte kemikalierna men vi ser effekterna av dem när vi dyker. Vi ser ett dött ekosystem med algblomning med giftiga cyanobakterier i de kemiska utsläppen. Problemet är att vi inte vet hur många gifter som finns i dricksvattnet eller i maten som vi äter. Filmen Vättern under ytan! handlar om detta.
Vättern – under ytan!
Filmen visar hur det ser ut uppströms under ytan i en av Europas största dricksvattentäkter i sjön Vättern.
Liknande utsläpp pågår till stora delar av de svenska och internationella avrinningssystemen. Problematiken behöver komma upp till ytan. Filmen reflektera om Svensk vattenvård som inte fungerar, men också ett exempel på hur internationell vattenvård inte fungerar. Vad vi ser när vi dyker är att utanför samtliga kemikaliecocktails utsläpp finns det cyanobakterie tillväxt i det syrefattiga vattnet. Cyanobakterierna ser vi som toppen av isberget bakomliggande orsakerna är tusentals om inte hundratusentals kemikalier. Problemet blir högst allvarligt när man ser på tillämpningen av provtagningen och uttalanden ifrån myndigheter angående gränsvärden och rekommendationer, det finns ingen sakkunskap bakom. Provtagningen är nere på promillenivå.
– Andreas Vos, dykare och projektledare av filmen Vättern – under ytan, Vätternfonden / SCSC / ledamot i Green Cross Sweden
Vad vi ser när vi dyker är att utanför samtliga kemikaliecocktails utsläpp finns det cyanobakterie tillväxt i det syrefattiga vattnet. Cyanobakterierna ser vi som toppen av isberget bakomliggande orsakerna är tusentals om inte hundratusentals kemikalier. Problemet blir högst allvarligt när man ser på tillämpningen av provtagningen och uttalanden ifrån myndigheter angående gränsvärden och rekommendationer, det finns ingen sakkunskap bakom. Provtagningen är nere på promillenivå.
– Andreas Vos, dykare och projektledare av filmen Vättern – under ytan, Vätternfonden / SCSC / ledamot i Green Cross Sweden
Att fundera över och diskutera efter att filmen setts är ämnena nedan:
Problemen kan enkelt lösas i ett första skede. Vi behöver bedöma situationen av hur mycket giftiga utsläpp det finns till en nations vattensystem. Vi behöver digitalisera alla utsläpp och sätta dom på kartor för att få en överblick av hur mycket olika avrinnginsområden får ta emot av giftiga utsläpp. Sedan kan vi planera vår infrastruktur och samhällen efter det. Exempel, att placera tung industri uppströms färskvattensjöar som används till dricksvatten är inte någon bra idé. Sverige har redan löst det första steget och gjort en databas om vilken riktning allt vatten flödar i Sverige, ytvatten och grundvatten. Välter en lastbil med giftig last kan vi följa föroreningen nedströms och hur det påverkar vattensystemet.
Lösningar
Bygga en GIS databas för den svenska vattenvården
Vad den svenska nationen inte tänkt på i detta skede, är att man byggt skelettet till en mycket större databas. Vi kan fylla den med alla giftiga utsläpp som är godkända av myndigheterna. Vi kan fylla den med 6000 igenlagda soptippar som läcker giftigt lakvatten. Tusentals avloppsreningsverk, industriutsläpp, försvarsmaktens dumpningar av krigsmateriel osv. Detta måste göras för att kunna bedöma läget av förorenande utsläpp till de olika avrinningssystemen. Svenska myndigheter har tillgång till all data för att möjliggöra detta. En GIS databas kan bli ett effektivt medel för att kunna samhällsplanera, stoppa och kontrollera utsläpp till känsliga ekosystem och för att inte skada oss och framtida generationer.
Kartera vattensystem och situationen i ekosystemen
De två nästa stegen är att få dykande fältpersonal att kartera vattensystem och situationen i ekosystemen under ytan i varje nation. Det viktigaste steget är att starta forskning på hur man kan ta prover på tusentals kemikalier i vatten. Om vi stoppar giftiga utsläpp idag kommer det ta många år och decennier in i framtiden innan vattnet kommer att bli rent och säkert att dricka. Vi behöver veta vad vattnet innehåller för att skydda människor, djur och ekosystem ifrån skada.
Skydd för svenskt vatten och vattenvård
Sveriges vattenvård fungerar inte! Våra sjöar, hav och vattendrag drabbas mer och mer av badförbud, algblomning med cyanobakterier och ett förgiftat ekosystem. Ingen fältpersonal finns att tillgå i Sverige för att undersöka de bakomliggande orsakerna. Havs & Vattenmyndigheten har inga anställda yrkesdykande miljöinspektörer som tittar på utsläpp. Ingen efterkontroll finns på myndigheternas tillstånd för utsläpp. Utsläppen kontrolleras genom företagens egenkontroller där konsekvensanalyser saknas för hur utsläpp påverkar ekosystem och oss människor. De tillståndsgivna utsläppen kan ha pågått i decennier men ingen har varit under ytan och sett på effekterna.
Massiva utsläpp i dricksvatten
I Vättern som är Sveriges största dricksvattentäkt pågår massiva utsläpp ifrån industri och avloppsreningsverk, samtidigt som svenska försvaret skjuter i sjön. Kriget mot sjön har pågått i drygt 100 år. Den blandade cocktaileffekten av alla föroreningarna förgiftar sjön sakta men säkert. Idag är det exportförbud på den feta fisken och ingen vet vad fisken och sjön egentligen innehåller för gifter då analyser görs på för få ämnen. Två av Sveriges större geografiska miljökatastrofer under ytan finns i Vättern, Munksjön i Jönköping och Sörviken vid Olshammar orsakade av pappersindustrin.
Svenska Försvaret har lösningarna för vår nationella vattenvård
Sverige har som nation skrivit på Agenda 2030 där vi påtagit oss att restaurera våra sjöar. Ska detta kunna uppnås måste bland annat dykande fältpersonal utbildas. De enda som har den kapaciteten i dagsläget är svenska försvaret. Här behöver försvaret tänka om och omstrukturera sin verksamhet till skydd för svenskt vatten och vattenvård. Utan vatten kan vi inte leva och utan vatten kan vi heller inte försvara vårt land. Istället för att använda Vättern som skjutmål behöver försvarsverksamheten där göras om till utbildningsskola för dykande miljöinspektörer och flottans egen dykande undervattensverksamhet. Försvarsanställda i Karlsborg ska inte behöva förlora jobbet för att omställningen görs.
Inför framtiden
Vättern behöver restaureras för att framtida generationer ska få ett friskt vatten och erbjuder därför ett brett övningsfält inom sanering. Försvaret har sedan decennier tillbaka viss undervattensverksamhet i Vättern med avancerad karterings utrustning som ritar upp sjöbotten med hjälp av självgående undervattensrobot. Karlsborg skulle kunna göras om till ett akvatiskt center för hur vi ska lösa svensk vattenvård med inriktning på både militär och civil utbildning. Sverige har redan alla resurser som krävs för att lösa vattenvården, men det behövs tvärvetenskapliga och myndighetsövergripande åtagande för att komma fram till målet när det gäller sanering av ekosystem under vattenytan. Sveriges försvar behöver stå starkt rustat för att bemöta de framtida klimathoten. I dagsläget behöver vi att svenska försvaret agerar som de hjältar de är satta till att vara och räddar svensk vattenvård som i dagsläget inte fungerar.
Svensk vattenvård kan förbättras
Bryter man ner problematiken ser man följande
Det finns ingen fältpersonal för vattenvården då finns det ingen grund att stå på för några beslut om långsiktig vattenvård.
Det finns ingen oberoende granskning av myndigheters tillståndsgivning och företags egenkontroller. Utsläpp kan ha pågått i decennier.
Vattenvårdsförbunden styrs av länsstyrelse och den betalande industrin (samt kommunala avloppsreningsverk) vilket ger en orimlig JÄV situation.
Havs & Vattenmyndighetens kunskapsinhämtning kommer ifrån länsstyrelser samt kommuner som baserar sin kunskap på egenkontroller ifrån företag. Generellt sett för landet: ingen har någon fast anställd yrkesdykande arbetskompetens för att titta på utsläpp.
Ingen nationell GIS kartdatabas för utsläpp finns i dagsläget, vid beslut om nya utsläpp övervägs aldrig den totala bilden av utsläpp till ett avrinningsområde.
Massiva utsläpp av föroreningar sker dygnet runt, året runt till svenskt vatten. Vatten som vi dricker och där vi äter fisken.
Geografiskt lever i ett land där allt fler sjöar, vattendrag och hav drabbas av badförbud med algblomning, cyanobakterier och fisken innehåller miljögifter.
Ingen omfattande nationell granskning har gjorts av fältpersonal för att se på orsakerna. Läser man artiklar och efter att en del gjort vissa stickprov ser det ut som att i de sjöar som är drabbade finns det industriutsläpp och avloppsreningsverk.
Inget görs för att hindra utvecklingen eller för att få stopp på utsläppen.
De åtgärder som oftast görs är symptomåtgärder vilket aldrig stoppar orsaken vilket är utsläppen. Allmänheten blir lurade på skattemedel och åtgärder.
Allting går att åtgärda om man bryter ner det till regionala och kommunala områden. Även Östersjönsproblem.
Lantmäteriet, SGU och SMHI har gjort en kartdatabas hur allt vatten rinner i Sverige kallad Hydrografi i Nätverk. Denna databas skulle kunna användas för att lägga in alla utsläpp som är godkända av svenska myndigheter. Exempel 6000 soptippar med förorenat lakvatten, avloppsreningsverk och industriutsläpp. Därefter hade det varit möjligt att börja samhällsplanera i avrinningsområden. Exempelvis uppströms dricksvattentäkter till att börja med. Lantmäteriet, SGU och SMHI har lagt grunden till lösningar men politiska beslut behöver till för att komma vidare.
Green Cross samarbetar med vattenforskare - Water is life
Heléne Annadotter är biolog med intresse för att utveckla metoder för att förbättra kvaliteten på vatten. Sedan mer än 30 år har hon arbetat med problematiken kring cyanobakterier (blågröna alger) och deras toxiner. Cyanobakterier kan bli en hälsofara om de massutvecklas i sjöar och dricksvattenreservoirer. Heléne har arbetat aktivt med restaurering av sjöar med algblomning. Under de senaste åren har hon varit med och utvecklat ett nytt koncept för dricksvattendammar i Bangladesh som gjort att tusentals människor fått tillgång till rent vatten. Är ni intresserade av att läsa mer om projektet i Bangladesh, ladda ner rapporten Studies of drinking water ponds and an evaluation of a pilot project in the Southern Bangladesh 2015–2019 with HEED and Teknikerbanken. Heléne har varit involverad i olika vattenproblem i Afrika bland annat i Kenya, Ghana, Mozambique och Zimbabwe. Heléne samarbetar numera med Green Cross genom att planera projekt som syftar till att ge människor och djur rent vatten.
Cancerframkallande gift i Munksjön
Intervju med Andreas Vos, dykar och projektledare filmen Undert ytan
av Hans Mannefred
Vi tar pulsen på dykaren Andreas Vos om den heta frågan om PFAS (högfluorerade ämnen) och Munksjön. Miljöboven är Axamo flygplats. PFAS är ett av de farligaste gifterna vi har och kan vara cancerframkallande
Vad är PFAS?
– Det är vår tids PCB och DDT, en grupp på över 4700 kemikalier kallade högfluorerade. Flera av PFAS ämnena verkar vara icke nedbrytbara i naturen. Stora delar av vårt ytvatten, grundvatten och vårt dricksvatten är kontaminerat och utsläppen pågår för fullt. PFAS ämnen är ännu mer svårnedbrytbart
än PCB och DDT.
PFAS finns i brandskummet, men var kan vi hitta det mer?
– Det finns som ytbehandling och som smuts och vattenavstötande i många produkter som stekpannor, matförpackningar, skönhetsprodukter, skor, textilier, elektronik osv. Tyvärr finns det också nu i vårt dricksvatten eftersom reningsverken inte kan ta hand om dessa kemikalier. Vi får i oss det genom att dricka, laga mat, duscha och bada i kommunalt vatten.
Vilka hälsorisker finns med PFAS?
– PFAS ämnen lagras i levern, njurarna och i blodet och ger oss cancer. Det ger också skador på vår reproduktionsförmåga, hormonsystem och cellfunktioner. Allvarliga risker för fosterskador finns också. Forskningen är bara i början av att förstå vidden av alla dessa ämnen och hur farliga de egentligen är.
När du var med och tog fram filmen “Vättern under ytan”, tog ni PFAS prover i Munksjön? Vad kom ni fram till? Vilka slutsatser kan man dra av informationen?
– Vi var i chock-tillstånd vad gäller Munksjön. Vi ville ta på tiotusentals ämnen som vi vet finns ifrån utsläppen.
– I Sverige kan vi bara ta prover på ca hundra ämnen, via det största svenska bolaget för provtagning.
– Vi fick vända oss utomlands till Europas största provtagningsbolag, de maxade runt 300 ämnen. Ifrån ett reningsverk kan det komma ut någonstans mellan 20 000 till 100 000 kemikalier beroende på stad och storlek plus läkemedelsrester. Något skakad förstod man att provtagningen för att skydda våra medborgare är nere på promillenivå.
– Det normala vid provtagning är inte att göra bredspektrumsanalyser som vi gjorde utan att ta på mellan 20 till 30 ämnen. Frågor uppstod genast, vad grundar livsmedelsverket sina beslut på angående gifter i livsmedel? Hur kan de skydda oss och våra barn? Hur mycket gifter kommer egentligen ut ifrån reningsverken? Vad är det vi betalar skatt till?
– Vi är alla hjärntvättade att tro att myndigheterna kan skydda oss men de har inte rättförutsättningar för att klara det uppdraget. Provtagningen fungerar inte.
– De få ämnen vi kunde ta på, dessa ca 300 hundra som vi betalade för, så stack PFAS ämnena ut, likaså kvicksilver och massa andra ämnen. Allt direkt skadligt för oss och ekosystemet för att inte tala om när det blandas till en giftcocktail. Munksjön är bara ca 400 meter bred och ca 2000 meter lång som idag är en enda giftsoppa som myndigheterna ger tillstånd att fiska och bada i. Man kräver till och med fiskekort och man låter några av våra mest vältränade människor simma i sjön under Ironman. “Skam går på torra land.”
– Vi detekterade flera hundra ämnen i proverna som ger en fingervisning om att sjön antagligen är förorenad av många tusentals ämnen som vi idag inte kan ta prover på.
– Slutsatsen är att politiken behöver tillsätta pengar till forskning kring provtagning så vi kan mängda upp ämnen och komma ikapp kemikalieindustrin. Politiken behöver också skärpa lagstiftningen kring kemikalieanvändning om vi ska kunna rädda ekosystemet och oss själva med framtida generationer.
– Det hjälper inte längre att leka med statistik och ta kostnader för cancerfall. Att bara prata enskilda ämnen som PFAS ämnen hjälper inte, vi måste förstå och se till helheten av allt som kommer ut och förorenar vårt vatten.
Vilka metoder finns för att rena flygplatsen från PFAS och hur kan man få bort PFAS från Munksjön?
– Man får kontakta saneringsföretag eller kanske svenska staten borde sätta upp en egen teknik och
forskningsenhet för att se på sådana uppdrag. Vad gäller Munksjön så får det flytande giftiga
sedimentet försiktigt slamsugas upp. Okulärt ser man ingen skillnad på vattenfasen och sedimenten.
Vattenfasen övergår med djupet gradvis till flytande moln av fiber med gifter och cyanobakterier. Det ställer höga krav på den som ska sanera sjön då stor del av saneringen innebär att rena stora mängder vatten som finns i dessa flytande giftsedimentmoln.
– Enzymet BMAA som återfinns i cyanobakterier och som ger oss sjukdomar som ALS, Alzheimers, Parkinsons finns i sjön. De frodas i miljön för kemikalie utsläpp. BMAA går inte att koka, torka eller frysa och det kan bli luftburet och det anrikas uppåt i ekosystemet. Bara att ta hand om detta ställer enorma krav på reningstekniken.
– Det går inte bara att tänka på PFAS ska vi rena så ska vi rena allting och ha färdiga lösningar för hela konceptet, det blir billigare för framtiden och oss skattebetalare. Munksjön är inte endast ett problem det är också ett exempel på möjligheter inför framtida teknikutveckling. Kan vi lösa problemen i Munksjön så kan vi också lösa det på andra platser och även i andra länder. Kan vi som nation exportera lösningar till andra länder är mycket vunnet. Vissa människor tenderar att bara se till problemen medan andra ser möjligheter. Själv tillhör jag den senare kategorien och ser ljust på framtiden. Staten tillsätter årligen mångmiljonbelopp till sanering av gamla industriföroreningar, hittills har inget av detta gått till Vättern. Med filmen hoppas vi att vi fått upp problemen på bordet. Kan vi se problemen kan vi också lösa dom.
Munksjön har en koppling till Vättern genom vattnet som strömmar genom kanalen. Påverkas Vättern av detta miljöhot?
– Absolut, det strömmar rakt ut i Vättern och pumpas sedan tillbaka in som dricksvatten. Detta hotar ekosystemet i Vättern och oss människor som ska dricka vattnet och äta fisken. Vill man veta mer om hur Svensk vattenvård behandlar vårt vatten kan man se filmen vi gjort “Vättern under ytan”.
