Miljöskydd och beredskap inför framtiden
Green Cross grundades i Sverige utifrån viljan att främja skapandet av en Miljöbrigad; användningen av civila och militära resurser för miljöskydd och förbättrandet av beredskap inför miljökatastrofer. Syftet är att genom civil och militär kompetens skapa ett nationellt och internationellt förband som ska kunna rycka in vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. En Miljöbrigad ska vara på plats i ett tidigt skede med koordinerade insatser och vara redo att bistå med insatser utomlands. En enhet skulle kunna utföra miljösanering av förorenade områden orsakade av militär aktivitet överallt i världen.
Green Cross lobbyverksamhet började under 90-talet med initiativ från Jan Danielson och Maj-Britt Theorin, organisationens grundare. Inom FN och EU drev Maj-Britt Theorin frågan om en omdefinition av säkerhet. I en av hennes studier Gröna Baskrar beskrivs behovet av en förändrad syn på global säkerhet samt förslag till ett internationellt miljövärn och hur militära resurser kan användas för miljöändamål. Se BETÄNKANDE om miljö, säkerhet och utrikespolitik; Utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor, vilken är en resolution som röstades igenom som en rekommendation inom EU. Kapten Claes Tilander och major John-Olov Fridh från Boråsregementet presenterade även ett förslag om hur man skulle kunna organisera ett s.k. miljöförband inför EU.
I slutet av 90-talet genomfördes förberedelser till pilotstudier på P6 i Kristianstad och I15 i Borås, vilka var regementen som skulle läggas ner. Tanken med nedlagda regementen var att ta vara på det överskott av materiella resurer som blev kvar. Att omdefiniera försvarets uppgifter och utvidga begreppet om säkerhet var under denna tid att bryta mot rådande normer i samhället. Det fanns stöd från vissa politiker som motionerade i riksdagen för att en Miljöbrigad skulle inrättas men det fick inte tillräckligt genomslag för att genomföras. Platser som var tänkta för uppstarten av Miljöbrigadens miljösanering var den f.d. sovjet-militärbasen Paldiski i Estland. Det skulle vara i samarbete med Estland, vars rådande president Arnold Rüütel också var president för Green Cross Estonia.
Ett bredare säkerhetsbegrepp
Med syftet att omprioritera försvarskostnaderna skulle försvaret inriktas på att bemöta miljöhotet, som Jan Danielson döpte till ”den verkliga fienden” och militära resurser användas till miljöskydd. I riktning mot en förändring av säkerhetstänkandet var en av strategierna att inrätta ett miljövärn byggt på samma principer som den militära värnplikten. Det skulle kunna ge värnpliktiga kvinnor och män möjlighet att genomgå en civil miljöskyddsutbildning för att sedan delta i miljösaneringsarbete.
Att förena säkerhetsfrågor och miljöpolitiska frågor är ett steg mot en hållbar värld. Idag finns ett akut behov av samordning mellan världens länder för att förbättra beredskapen vid miljökatastrofer och för att bevara vår globala miljö. Det behövs en förbättrad koordination och ett ökat samarbete inom det internationella samfundet för effektiva hjälpinsatser när en katastrof väl inträffar. Även Sverige kan drabbas av konsekvenserna av miljökatastrofer och för att möta det behövs en samordnad och stark beredskap. Länder som redan i en eller annan form har skapat Environmental Brigade, där militära förband bidrar till arbetet i miljösanering är Indien, Bolivia, Kenya, Nicaragua, Spanien och Venezuela.
Green Cross fortsätter arbetet för att främja frågan om skapandet av en miljöbrigad och arbetsgruppen leds av major John-Olov Fridh. Det inträffar idag allt fler naturkatastrofer som även är klimatrelaterade. Att vara organiserad och väl förberedd för att bemöta dessa utmaningar är viktigt i dagens läge. Det finns en direkt koppling mellan klimatförändring och den globala säkerheten som också innebär en ökad risk för fler och större konflikter i världen. Dramatiska katastrofer sker över hela världen som har långtgående konsekvenser för människor, samhällen och naturen.
Miljöskydd är idag en global säkerhetsfråga
I Sverige ser vi påverkan av klimatförändringar och extrema väderförhållanden med kraftiga vindar, ökade vattenmängder i våra vattendrag och risk för en gradvis höjning av havsnivån. I Sverige är det Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som har ansvaret för den beredskap som finns för skydd av samhället mot miljökatastrofer. MSB har enheter och material som kan förstärka kommunerna vid större miljökatastrofer. De redovisningar arbetsgruppen för Miljöbrigad Borås hade med dåvarande Räddningsverket, har i viss mån bidragit till hur en beredskap för insatser inom och utom Sverige idag kan byggas upp. Den svenska Försvarsmakten, i första hand hemvärnet, ansvarar för att hjälpa till med akuta miljöinsatser i samverkan med Räddningstjänsten. Frågan är om Sverige och andra länder idag har tillräcklig kapacitet att skydda befolkningen mot miljökatastrofer.
Behovet av Miljöbrigader blir man påmind om gång på gång. Några aktuella exempel i nutid är i samband med jordbävningen i Japan 2011, vid oljekatastrofen i Nya Zeeland oktober 2011 och även i den Mexikanska Gulfen 2010 hade det varit en god insats att sätta in ett antal brigader med utrustning och tränad personal för att sanera olja. Efter de otaliga krig som härjar världen över skulle det behövas Miljöbrigader för att städa upp miljökonsekvenser efter strider och bombningar. Allt för att göra det möjligt för människor att snabbt kunna flytta tillbaka till en sanerad miljö. Irak är idag ett bra exempel på ett land i akut behov av miljösanering. Behovet av en väl koordinerad beredskap är större än någonsin överallt i världen. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och är beredd att stödja det land som vill starta en Miljöbrigad.
